När jag för några år sedan intervjuade forskaren och professorn Anne Bamford betonade hon att IKT hör ihop kreativitet och estetiska lärprocesser.

Jag som haft olika roller kopplade till det vi benämner IKT och som professionellt arbetar med kreativa processer tänker ibland att jag skulle vilja byta ut ordet IKT mot ordet kreativitet. Jag funderar på om det skulle bli någon skillnad, om vi skulle se andra saker om vi helt enkelt ersatte ordet IKT med ordet kreativitet? Inte vet jag, jag bara provtänker här på min blogg.

När jag intervjuade Anne Bamford gjorde jag det via Skype och spelade in intervjun med hjälp av min mobil. Det blev ett samtal om vikten av hög konstnärlig kompetens i skolan, om hur lärares konstnärliga kompetens betonas i olika länders lärarutbildningar – och IKT.

– Människan har en naturlig artistisk förmåga och som barn använder vi denna till att lära oss saker. Bristen på konstnärlig stimulans och den ofta låga kvalité som möter i skolan gör att den naturliga artistiska förmågan hindras från att vidareutvecklas. Detta är olyckligt eftersom det finns stark vetenskaplig evidens för att konstnärlig utbildning – i och genom konstarter – i hög grad behövs för att stimulera och fördjupa lärandet. Inte minst genom sina kreativa inslag. Men då behöver den vara av hög kvalité och finnas för alla elever.

En viktig faktor förefaller vara den konstnärliga kompetensen hos lärarna. Ofta efterfrågas den inte som grundkompetens för att bli lärare:

– Det är inte ovanligt att de som ska bli lärare kommer till utbildningen och då inte själva har läst en enda bok, berättar Anne. Konstnärlig kompetens ges då som ett kortare samlat moment och var börjar man då?

– I Kanada tar lärare en magisterexamen. Under utbildningen får de blivande lärarna  erfarenhet av musik, teater, bildkonst, dans och själva vara med om kreativa processer. Något de sedan kan använda sig av och känna igen som färdiga lärare.

– Det är också väldigt viktigt att den digitala tekniken, IKT, sätts in i det kreativa sammanhanget, att lärare i estetiska ämnen får tillgång till och utbildas på detta område.

I Finland, där lärarutbildningen är fem år, krävs det att en blivande lärare i naturvetenskapliga ämnen även läser konst och att en blivande lärare i estetiska/humanistiska ämnen också läser en kurs inom det naturvetenskapliga fältet. Finlands sätt att utbilda sina lärare leder till kreativa lärare, menar Anne Bamford. Men måste man som lärare alltså intressera sig för konstnärliga ämnen?

– Det är inte nödvändigt att själv utöva ett konstnärsskap men man måste som lärare ha en insikt om kreativitetens betydelse för lärandet. Man måste se till att möjligheter ges till att uppgifter kan besvaras med konstnärliga medel, framhåller hon. Det måste finnas ett rikt material och verktyg till detta. Att i matematik göra en digital presentation, en film, bygga modeller, skapa ett drama – att se till att sådant material finns tillgängligt och uppmuntra kreativa sätt att ta sig an uppgifter, det är en insikt man behöver ha som lärare – oavsett vad man undervisar i, understryker Anne Bamford. Kärleken till konst, den bör man få möta i skolan!

– Konsten har ett egenvärde och ett högre syfte, nämligen att se till att barnen får blomma och att vi lever våra liv fullt ut.

”En fågel kan inte flyga utan två vingar”

Monica Esborn