De estetiska uttryckssätten

Viktigt med hög kvalitét på undervisning i estetiska uttryck

En av den här bloggens inspiratörer är professor Anne Bamford som under lång tid presenterat forskning kring hur elevers kontakt med estetiska uttryck påverkar deras lärande. Så här säger hon i den intervju jag gjorde med henne speciellt för det här projektet om kreativitet:

– Människan har en naturlig konstnärlig förmåga, som barn använder vi den för att lära oss saker. En låg kvalité på undervisningen i estetiska uttryckssätt i skolan och bristen på konstnärlig stimulans, gör att den naturliga artistiska förmågan hindras från att vidareutvecklas. Det är olyckligt, menar professor Anne Bamford.

Hon visar i en studie att estetiska uttryck i skolan, med högt kvalitativt innehåll, bidrog till en bättre atmosfär både för elever och lärare. Närvaron på lektionerna ökade, liksom intresset för fortsatta studier. Att eleverna fick ägna sig åt estetiska uttryck visade sig vara till särskild nytta för elever i socialt utsatta områden. Några projekt inriktade på teater visade sig ha en positiv inverkan för att utveckla demokratiska värden. I ett kreativt upplagt projekt övar man sig i att ta risker och man övar sin tillit till varandra. Men det är viktigt att ha ett slutmål för arbetet, att det slutförs och blir på riktigt. Men vägen, samarbetet, och att den konstnärliga kvalitén är hög, är det allra viktigaste. Självkänslan hos ungdomarna förbättrades när de fick delta i kreativa processer.

– När den konstnärliga sidan plockas bort ur lärandet finns det en allvarlig risk för att endast ytkunnandet blir kvar. Ett upplägg med estetiska uttryck öppnar för ämnesövergripande samarbeten, där kreativa arbetssätt bidrar till ett fördjupat lärande. Och man sparar tid, säger Anne Bamford.

Om, i, med och genom estetiska uttryck

När man som lärare vill vidareutveckla sin undervisning med hjälp av konstnärliga ämnen så finns det naturligtvis många möjligheter. En viktig början är att kunna göra distinktionen mellan om, i, med och genom estetiska uttryck.

Om
Undervisningen har traditionellt varit bra på att lära om de estetiska ämnena. Om:et handlar om konsthistoria, danshistoria och musikhistoria, att orientera sig i epoker och genrer, bland artister, konstnärer och koreografer.

Man kan se det som en form av allmänbildning. Om:et kan förstås vara användbart i ämnesövergripande arbeten, som ett sätt att belysa olika perspektiv och uttryckssätt i en epok, en tidsanda eller kanske i ett specifikt historiskt skeende.

I
I den obligatoriska skolan har lärandet i musik mest handlat om gemensam sång och i modern tid korta grundkurser i klass i instrumentspel och orkesterspel. I bilden, liksom i slöjden, har man arbetat med tekniker, färglära och materiallära. Inom ramen för elevens val har det också funnits möjlighet att fördjupa sig tekniskt, främst i musik, bild och slöjd.

Det mesta undervisandet i något estetiskt uttryck sker dock utanför skolan, i kommunala kulturskolor, på gymnasiernas estetiska program och i privat regi.

Det är många barn och ungdomar som håller på med något estetiskt uttryckssätt på fritiden. Det finns alltså enorma möjligheter att använda det som eleverna kan. Ställ frågor, kanske kan elevernas kunskaper inom ett område komma till användning i något ni planerar att göra. Glöm inte heller bort dina egna intressen – eller dina kollegors! Någon sjunger kanske i kör, spelar teater, spelar ett instrument och kanske kan tänka sig att bidra med sitt kunnande i något kreativt projekt.

Med
Att lära med konstnärliga uttryck innebär att de olika estetiska ämnenas specifika språk används som stöd för andra ämnen. Eleverna illustrerar arbetet om vikingatiden med bilder på vikingar, spelar en blueslåt vid redovisningen om slaveriet i USA eller syr dräkter till soarén om Barna Hedenhös.

De estetiska ämnena kan då ses som ett slags stödben vilket man kan ha synpunkter på. Det kan absolut ge ett både gott och kreativt resultat men det kanske inte ska vara det enda sättet eleverna använder de estetiska uttryckssätten på.

Ett tips är också att använda bildlärarens kunskap om layout och färglära, musiklärarens kunskap om musikgenrer, musikaliska uttryck och artister och slöjdlärarens materialkunskap och tekniker för att upptäcka fler möjligheter.

Genom
Att lära genom konstarterna är ett relativt nytt begrepp. År 2003, nästan 30 år efter det att begreppet Learning through art växte fram, startade ett projekt på Guggenheims museum i New York. Muséet fick anslag från det amerikanska utbildningsdepartementet för att undersöka om elevers förmåga att beskriva och tolka konst kunde leda till en bättre allmän läsförståelse.

En studie gjordes och innefattade 500 elever från fyra olika skolor i centrala New York. Resultatet visade att erfarenhet av att beskriva och tolka konst bland annat gav eleverna en utökad syn på samhället runt dem och skärpte förmågan att tolka saker på flera sätt. Metoden hjälpte dem att hänga upp nya intryck på kunskaper som de redan hade. Man fann att elevers kritiska tänkande och deras läs- och skrivförmåga förbättrades.

Konstnärligt upplagd undervisning i andra ämnen, undervisning genom estetiska uttryck, ger alltså möjlighet till en fördjupad förståelse. I artikeln Aesthetic Learning About, In, With and Through the Arts presenterar professor Lars Lindström lärandet utifrån dessa perspektiv. Hans tankar kan vara användbara när man startar projekt, ämnesövergripande arbeten eller planerar i sina egna ämnen. Hur vill och kan du/ni själva göra?