”Huvud, axlar, knä och tå…” var en rörelsesång som lärarna ibland tog till när sittandet i skolbänken blivit väl lång. Några varv med den där tempot ökade för varje vers och det kändes rätt skönt att få slå sig ner på stolen igen och fortsätta tankearbetet med det kluriga mattetalet.

Rolf Ekman, professor emeritus i neurokemi vid Göteborgs universitet har bland annat intresserat sig för hjärnans betydelse för lärandet. Han har skrivit och föreläst under många år om hjärnans plasticitet och att vi kan och bör lära oss saker under hela livet. I en intervju jag gjorde med honom för några år sedan samtalade vi om kopplingen mellan knopp och kropp.

Betydelsen av rörelse, sömn och mat är grundläggande viktiga faktorer som en enig forskarkår med olika vetenskaplig hemvist framhåller är avgörande för förmågan att lära, säger Rolf Ekman. Kontaktpunkterna mellan hjärnans nervceller, synapserna, blir pigga vilket underlättar vår kognitiva förmåga.

För lärandet är det även viktigt med förmågan att fokusera på en uppgift, att vi kan koncentrera oss, och inte avledas av annat som händer runtomkring. Rörelse, mat och sömn bidrar till att vi får lättare med detta.

Under tonåren fungerar synapserna som sämst. Det kan ha med tiden i livet att göra, att vi ska frigöra oss från våra föräldrar, men ingen vet säkert. Just under tonåren fungerar förståelsen för vilka konsekvenser ett handlande kan leda till, alltså dåligt.

Den traditionella skolan präglades av en kunskapssyn där läraren lärde ut något till elever som lärde in genom att sitta stilla och lyssna. Forskare vet idag att när vi lyssnar är hjärnaktiviteten förhållandevis låg, medan däremot när vi samarbetar, så kallat kollaborativt lärande, så är aktiviteten i hjärnan hög.

När vi är aktiva själva, när vi använder många sinnen, använder oss av språket i vid mening, då lär vi oss bättre.

Att arbeta tillsammans och involvera språket för att samtala med andra om det som ska läras in, för att sedan själv reflektera över och formulera vad det hela handlar om, det stimulerar många delar av hjärnan. Däremot, för att peka på något som den traditionella skolan faktiskt gjorde rätt ur en hjärnforskares perspektiv, så är det viktigt att träna på saker och ting. Uthålligheten är viktig att öva upp.

---