”Att meddela sig”

Skådespelaren och regissören Liv Ullmann använde uttrycket ”att meddela sig” när hon beskrev vad skådespeleri och behovet av konstnärliga uttryck handlar om för henne. Jag såg ett samtal med henne häromdagen, ”Liv – om och med Liv Ullmann”. Det är någonting som har med att vara unik och att ha någonting på hjärtat, ett slags ärende, som har med existensen att göra. Jag blev väldigt berörd av hennes berättelse och sättet hon berättade den på. Att meddela sig, vad behöver vi för redskap att kunna göra det? Finns det kopplingar till detta tankesätt i våra läroplaner?

Foto: Monica Esborn

Elevernas egenart

”Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet”.
                                                                            
Kapitel 1 i Lgr11, rubrik Grundläggande värden

Ingen av oss är som någon annan och en av skolans uppgifter är att låta varje elev finna sin unika egenart. Kunskaper, fallenhet och intresse ger oräkneliga kombinationer som gör var och en av oss unika och speciella. Det är här de olika mänskliga språken kommer in.

Avgörande för att hitta sin egenart är att också få uttrycka sig estetiskt med bild, dans, drama, film, musik, text, slöjd. De allra flesta av oss har fallenhet för åtminstone ett av dessa språk, med dem kan vi berätta något om vårt inre liv. Det är i vårt inre liv som våra tankar och värderingar föds. Där kan vi finna det som griper tag och engagerar.

Genom att arbeta med kreativitet i skolan, formar vi unga som upplevt kraften i det inre lustfyllda skapandet, ungdomar som inte bara gör det som de förväntas göra. Lyckas vi i detta arbete, kan det förhindra leda, stagnation och förutsägbarhet hos eleverna.

Två komponenter behövs: För det första, verktygen och hantverket, det som redan finns. För det andra, tiden och modet, det som ger upphov till det nya.


Verktygen och hantverket

Traditionellt sett har skolan varit bra på att uppmuntra att föra vidare det som vi redan vet, lära oss utantill, kunna svara på faktafrågor om årtal och kungar. I olika ämnen har detta sett ut på olika sätt. I engelska är det glosinlärning, i matematik om formler, i musik handlar det om noter och musikhistoria. Idag talar man om färdighetsträning, något som man i den moderna skolan sett på med ett lätt överseende. Men det är tvärtom nödvändigt om man vill nå vidare. Problem uppstår när man bara arbetar med färdighetsträning.

Vi har idag en generation elever som kanske har en mindre mängd tålamod än äldre generationer har haft. Det ställs högre krav på delaktighet och meningsfullhet, unga människor idag gör inte alltid som de blir tillsagda. Hur kan vi använda det?

Genom att sätta upp ett slutmål som till exempel en utställning eller en kabaré tillsammans med eleverna, kan vi skapa ett intresse för att vässa verktygen och förfina hantverket. Här är de estetiska lärarna ofta slipade med sin kunskap och erfarenhet av att hålla i skolavslutningar, luciafiranden, kabaréer och annat. Ett samarbete kan ge nya infallsvinklar.


Reflektera
Lärarlaget

Med målet framför ögonen uppstår i bästa fall en motivation. För att kunna framföra teaterstycket måste man ha lärt sig texten, för att klara av att spela inför publik måste man kunna låten utan och innan och bilden måste vara klar till utställningens vernissage. Här berikas samarbetet mellan estetiska ämnen och andra ämnen av varandra. En sångtext utan djup eller mening gör sången mindre intressant än om den är utmejslad och bearbetad ur fantasivärlden eller ur verkligheten. Ska texten handla om något i samhället, bearbeta den både i samhällskunskapen och i svenskan.

Diskussionsfrågor

  • Vilka mål kan ni sätta upp för inlärning av en text? När, var och i vilket sammanhang kan den framföras?
  • Vilka andra estetiska uttryck kan användas tillsammans med andra ämnen? Samkör för att inte lägga på elever och kollegor mer arbete. Meningen är att samarbeta och genom detta underlätta. Prata med de estetiska lärarna och fråga efter deras idéer, ofta är de vana att tänka på ett sådant sätt. Ett gott råd: Håll det enkelt. Less is faktiskt nästan alltid more.
  • Hur kan film användas i ditt ämne? Ser ni möjligheter att samarbeta med flera ämnen? Hur skapar ni tid för filmarbetet? Inventera: Finns den utrustning ni behöver på skolan? Behöver du/ni stöd utifrån för att känna trygghet i filmarbetet? Vad i så fall?

I nästa blogginlägg återkommer jag till tid och mod.








Lämna en kommentar

Skapa en webbplats eller blogg på WordPress.com

Upp ↑