Identitet

Det står mycket i våra styrdokument för skolan. Frågan är hur ofta vi gemensamt reflekterar över vad som står där? Om jag inte fått för mig att ställa mig frågan om hur de estetiska ämnena är tänkta att existera i helheten och nördat in mig på kreativitet kopplad till läroplanerna – ja, då hade jag nog inte läst kapitel 1 och 2 så noggrant. Men förutom i kursplanerna så står det en hel del intressant där.

Kapitel 1 och 2

”Medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet ger en trygg identitet som är viktig att utveckla tillsammans med förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar”. (Kapitel 1 i Lgr11, rubrik Förståelse och medmänsklighet)

”En trygg identitet och medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet stärker förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingsgrunder.” (Kapitel 1 i Lgy11, rubrik Förståelse och medmänsklighet)

Ur några kursplaner

I Lgr11, står följande i kursplanen och presentationen för ämnet musik:

”Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl kroppsligt som tanke­ och känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd sammanhang, har olika funktioner och betyder olika saker för var och en av oss. Den är också en viktig del i människors sociala gemenskap och kan påverka individens identitetsutveckling”.

I presentationen för slöjdämnet står det så här:

”Slöjd innebär manuellt och intellektuellt arbete i förening vilket utvecklar kreativitet, och stärker tilltron till förmågan att klara uppgifter i det dagliga livet. Dessa förmågor är betydelsefulla för både individers och samhällens utveckling”.

Vi går vidare till bildämnet:

”Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala, underhålla och ge oss estetiska och känslomässiga upplevelser. Kunskaper om bilder och bildkommunikation är betydelsefulla för att kunna uttrycka egna åsikter och delta aktivt i samhällslivet…”

Det nya hemlandet

Journalisten och författaren Mustafa Can skriver i artikeln med rubriken ”Jag är sjukt svensk” (Aftonbladets kultursida, 5 juni 2014)

”Mina tankar drogs till hur jag som sjuåring, på min första skolavslutning, genomfors av en sinnesrörelse så kraftfull att jag trodde mig kunna lyfta vid minsta åtbörd med kroppen när de första ackorden av ”Den blomstertid nu kommer” strömmade från orgeln…

Jag fick ett annat språk med Heidenstam och Hjalmar Söderberg, Elin Wägner och Strindberg, Gunnar Adolfsson, Jan Fridegård, Gunnar Ekelöf, Eyvind Johnson och Vilhelm Moberg, Harry och Moa Martinson, Ivar Lo och AnnCharlotte Alverfors, Dan Andersson och Lars Ahlin, Sonja Åkesson, Aino Trosell och Kerstin Ekman…

Alla dessa bönder och knektar, all denna hunger och upproren, bygdespelen, forsen, masugnarna, malmen och skogen. Utvandrarna, industrins framväxt och de barnrika statarlängorna, lungsoten och rallarlivet, fähus och loge. Och naturen, sjöarnas skyblå vatten med solskenets gullblänk över böljorna, den tunga doften av besk grankåda och sött björklöv, sommarens första smultron och septembers rödblossande lingontuvor.

Genom främst den svenska arbetarklasslitteraturen kom jag landet och dess själ närmare. Historien och landskapen förvandlades till talande pusselbitar i en större berättelse där även jag – främlingen – nu ingick”.

Kanske finns det något viktigt i den här kärleksförklaringen Mustafa Can ger till det nya landet som inspirerar till att bjuda generöst på det som finns av musik, sånger, litteratur och poesi. Kanske nyfikenheten kunde få leda resan där vi utforskar världen tillsammans och samtidigt bygger vår identitet som enskilda.

Reflektera
Lärarlaget

I FN:s deklaration om mänskliga rättigheter finns skrivningar om bland annat deltagande i samhällets kulturella liv. Detta finns också i den gällande läroplanen. Hur kan man arbeta vidare med detta?

Diskussionsfrågor

• Vilka traditioner finns redan på din skola?
• Finns det andra att införa?
• Börja gärna i liten skala så att det inte växer er över huvudet. Viktigt är att både estetiska lärare och lärare i andra ämnen är representerade. Hur kan man arbeta fram små samarbeten som är enkla att genomföra, mellan ett par, tre lärare?
• Hur kan du använda sång i din undervisning? Om du själv är osäker på att sjunga, kan du ta hjälp av musikläraren på skolan?
• Vilka lärare är du nyfiken på? Det är bra om en positiv känsla finns i botten i ett samarbete, annars kan det snarare bli tungrott och frustrerande. Ta vara på de positiva kontakter du har på skolan!
• Vilka resurser finns redan när det gäller personer, kunnande, lokaler, teknik?