Den kulturella mötesplatsen – Eleverna trivs!

”Skolan är en social och kulturell mötesplats som både har en möjlighet och ett ansvar för att stärka denna förmåga hos alla som arbetar där”.
Kapitel 1 i Lgr11 och Lgy11, rubrik Förståelse och medmänsklighet

I den ibland dystra bild som målas upp av den svenska skolan som helhet finns det en signal som sticker ut och kanske överraskar. Eleverna trivs. Självklart behöver fokus riktas mot och insatser göras för att bryta negativa trender, inte minst för att några ska vilja bli lärare framöver. Om vi stannar något vid att eleverna trivs, skulle det kunna vara något att bygga positiva cirklar kring?

Läroplanens intentioner om skolan som en social mötesplats förefaller vara på god väg. Eleverna vill komma till och vara i skolan. Däri ligger möjligheten. Att mitt i de sociala världar de bygger väcka intresset för att lära sig. Skolans kunskapsuppdrag är givet och inget vi kan tumma på.

En av de saker som lyfts fram i den svenska skolan är bristen på ordning. Att elever kommer för sent, stör, att det är högljutt och stökigt och att attityderna ibland kan vara allt annat än vänliga. Det är saker i arbetsmiljön som inte främjar lärande och kunskapsutveckling och som minskar trivseln.

Hur kan vi arbeta för att skolan blir en bra arbetsplats både för eleverna – där förutsättningarna för lärande och lusten att lära stärks – och för lärarna och där vi skapar goda attityder till varandra? Kan teater vara ett bra sätt?

Teater som ett verktyg för att skapa en god arbetsmiljö?

Professor Anne Bamford är ju lite av en återkommande röst efter en intervju jag gjorde med henne till den bok som Ulla och jag då såg framför oss. Nu blev det en blogg men det är en annan historia. Anne Bamfords forskning visar att teater kan användas som metod. Det visar också ett projekt kopplat till Umeå universitet där man arbetade med teater och ungdomar som hamnat utanför skolan. Ungdomarna delades in i tre grupper, en grupp fick skapa egen teater, en fick se teater och en grupp blev utan teaterupplevelser. I den grupp som blev indragen i teatersammanhanget förändrades attityden till andra. I de två kontrollgrupperna, skedde inte denna förändring av attityder. Även hjärnforskning har visat på teaterarbetets möjligheter inom området.

Hjärnan och träning av socialt samspel

Enligt professor emeritus, Rolf Ekman, som jag intervjuade för boken, förefaller det som om hjärnan behöver träna det sociala samspelet något som sker genom att delta i en teateruppsättning. Teaterns krav på att samarbeta, att använda språket och att ha roligt stöder utvecklingen av vår emotionella intelligens, ”den sociala hjärnan”.

Läroplanen säger att skolan ska vara en kulturell mötesplats och mycket arbete pågår redan på såväl regional nivå som ute på skolorna, inte minst genom Skapande skola. Så hur gör vi då? Hur kan vi använda kunskapen vi har och styrningen läroplanen ger för att fortsätta utvecklandet av vår skola till en mötesplats för kultur?

Konstnärer i skolan

Att ha långsiktiga samarbeten med personer som är verksamma inom något konstnärligt område är en viktig nyckel. Frågor vi behöver besvara innan ett samarbete inleds är vad vi vill med samarbetet, vilka former det ska ges och hur länge ska det pågå.

Det är alltså av största vikt att själv få vara aktiv deltagare i processen. Det räcker inte att se en teaterpjäs då och då utan eleverna måste involveras i skapandet.

Därför att det är när vi gör och upplever den kreativa processen inifrån, när den leds av någon som har detta specifika kunnande, som vi förstår hur den går till. Vi behöver få egna erfarenheter visar Anne Bamfords forskning.

Träning i kreativt tänkande

Förutom träningen i socialt samspel så är poängen med att tillägna sig ett kreativt tänkande och arbetssätt att det rätt vad det är, i något helt annat sammanhang gör att man ser kopplingar och kanske kan det då uppstå något helt nytt. Rentav en innovation Det kan handla om att se en lösning av ett litet men viktigt problem. Eller få en tanke med Nobelprishöjd. Och allt däremellan.

Genom estetiska uttryck övar vi upp vår förmåga till sensibilitet och får fler nyanser att använda i vårt samspel med varandra. Världen förändras hela tiden, det är en av de saker vi vet med säkerhet och även ett av skälen till att det är viktigt för morgondagens vuxna, eleverna vi möter idag, att ha tillgång till så mycket av sin kapacitet på detta område som det överhuvudtaget är möjligt. Att vara och förbli kreativa för att kunna identifiera och lösa problem vi inte ens kan formulera och göra det tillsammans med andra, kommer att vara en viktig kompetens för framtiden.

Läroplanen säger att det ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse värden som ligger i kulturell mångfald. Vi behöver verktyg för att varsamt och med nyfikenhet lotsa varandra till en ökad förståelse för ”den andre”. Vi behöver lära känna varandra och där är teater ett verktyg.

Reflektera
Rektor

I Lgr11/Skolans värdegrund och uppdrag står att ”skolan är en social och kulturell mötesplats”.

Frågor att ställa sig

• På vilket sätt fungerar din skola som kulturell mötesplats?
• Hur möjliggör du ett regelbundet erfarenhetsutbyte mellan dina lärare?
• Hur och när kan dina lärare lära av varandra? Ge konkreta exempel.
• Med tanke på det förtydligade uppdraget att estetiska uttryck ska genomsyra alla ämnen och hela skolan, hur gör ni konkret på er skola? På vilket sätt tar ni vara på det som estetiska lärare kan tillföra?
• Inventera vilka egna resurser som finns på er skola i form av personer, kunnande, idérikedom, traditioner? Vad behöver utvecklas vidare?
• Behöver resurser tillföras utifrån, som till exempel ekonomi, personer, Skapande skola?
• Vilka långsiktiga samarbetsytor finns på skolan och mellan skolan och institutioner?