Läsa för livet

Det är lika bra att jag erkänner det: jag är en person som nästan alltid har en bok på gång. Så har det varit sedan jag lärde mig läsa. Och jag känner mig tacksam över att det bara var en och annan kompis som var orolig för att jag skulle bli asocial genom allt mitt läsande. Mina föräldrar tjatade inte heller på mig att jag blev för stillasittande, däremot skogspromenader, badutflykter, längdskidor utan spår var några av de aktiviteter som erbjöds för helgledigheter och eftermiddagar.

Som lärare var läsandet min käpphäst och jag vet att jag blev tjatig med det där att tala om för mina elever att läsandet är en utvecklingsresa och att de skulle leta efter böcker som låg lite utanför bekvämlighetsmarginalen, lite svårare, något annat än de som de brukade ge sig på. För mig är läsandet något livsviktigt som inte kan ersättas. Som en dansk gymnasierektor jag intervjuade uttryckte det, då när debatten om datorer som ersättning för att läsa böcker vann terräng: ”Vi med vår tradition av hög läs- och skrivkunnighet kan inte nöja oss med mindre än att våra elever även framöver ska ha både det och en hög digital kompetens.”

Ja, frågar du mig så gäller både ock inte antingen eller. Eleverna behöver både kunna ta sig igenom tunga, långa inte alltid så lättgenomträngliga texter och hantera samtidens myller av information och desinformation i vilken kanal det vara må. Så tänker jag. Ibland läste vi hela böcker tillsammans i mina klasser. Lite högläsning från mig varvat med sidor att läsa hemma och samtal i klassen om något tema. Läsandet fick ta tid. Och känslan när eleven som sällan valde en bok självmant slog ihop en riktig tegelsten högt utbrast ”det här var det bästa jag har läst” den bär jag med mig än idag. Läsupplevelser, orden du lär dig på köpet, språkhantering, de berikar ditt liv. Mitt läsande har starkt bidragit till att jag känner mig rik. Inte i kronor och ören men i valörer och nyanser av många ord att använda. Jag är glad över att vindarna vänt och att det hårda arbetet med att öva upp sitt läsande åter lyfts fram som nödvändigt. Läsande är motsatsen till fragmentisering. Och så ger det också möjligheten att få skåda in i andra människors erfarenheter, att få andras perspektiv. En nog så viktig bit om man ser till läroplanerna.

För ett annat, väl beprövat sätt att öva upp inlevelseförmåga och insikten om andra världar, är att läsa. Det är allvarligt att läsförståelsen minskar. Det är allvarligt för individen men även för kunskapsnationen Sverige. Läsandet och skrivandet är en långsam process som måste ges mycket utrymme. Människan har en stor hjärna, förberedd för språk och det behöver vi ta ansvar för. Må därför idéerna till sätt att stimulera språkutveckling; läsande, skrivande, (digi)talande, dansande, filmande, målande, för våra barn aldrig sina! För när det kommer till att kunna leva sig in i andra människors livsöden och erfarenheter är nog den skatt världens samlade litteratur innehåller oöverträffad. Genom att läsa böcker förflyttar man sig till andra tider, får del av människors berättelser från när och fjärran. Andra möjliga liv presenteras och jag får dessutom inre bilder, bilder som ger näring åt min fantasi. Språkutveckling hänger ihop med allt lärande.

Ur en intervju med hjärnforskaren och professor emeritus Rolf Ekman: Att arbeta tillsammans, att involvera språket för att samtala med andra om det som ska ”läras in, att sedan själv reflektera över och formulera vad det hela handlar om, stimulerar många delar av hjärnan, säger Rolf Ekman. När vi är aktiva själva, använder många sinnen och framförallt använder språket, då lär vi oss bättre. Språkets betydelse för att få syn på och skapa tilltro till vår förmåga att lära är central och kan visa sig vara avgörande i oväntade sammanhang. En grupp med vikande resultat i matematik delades i två med olika insatser för att bryta den nedåtgående spiralen. I den ena gruppen sattes mer förväntade åtgärder in och den gavs stimulans för att träna upp minnet, för den andra berättade man helt enkelt om hjärnan. Den grupp som fick ta del av berättelserna om hjärnan var den som förbättrade sina resultat medan de fortsatte att dala i gruppen som tränade minnet. En annan slutsats man kan dra utifrån matematikstudien är att det förefaller som om det händer saker i vår hjärna, tankar mognar – eller föds – när vi gör annat.

Reflektera Rektor Lärarlaget

Diskussionsfrågor

• Hur stimulerar vi läsandet på vår skola? Värderar vi läsandet i böcker respektive i andra medier olika? Varför och vilka argument har vi i så fall för detta?
• Vad läser vi själva och när? Vad läser eleverna?
• Hur använder vi den digitala världen för att stimulera en kontinuerlig språkutveckling?