I förra blogginlägget av kreativiteten och läroplanerna funderade läromedelsförfattaren och journalisten Ulla M Andersson om det här med saklighet och allsidighet. Hon berättade om en gestaltning hon och hennes klass gjorde utifrån en händelse som skett lokalt och som speglades i medias rapportering. Läs gärna det inlägget. I detta blogginlägg resonerar Ulla vidare kring den erfarenheten.
Var föreställningen saklig? Låt oss gå in lite djupare i begreppet.
Objektivitet, sans, balans, förstånd, pragmatism, verklighetsförankring och realism. Det är några av de förslag till synonymer som finns för ordet saklighet. Om man översätter det till engelska, vill säga. På svenska tycker vi att det räcker med saklighet. Alla vet väl vad det innebär att vara saklig?
Strävan efter saklighet i skolan är helt nödvändig, annars öppnar sig dammluckor åt alla håll som kan få ödesdigra konsekvenser. Enögdhet, enfald och förenkling av verkligheten i det enda perspektivet sker på bekostnad av komplexitet, ifrågasättande och öppenhet.
Som medskapare i en kabaré, uppsättning eller film arbetar man med ett urval av fakta, med olika perspektiv, med valet av tyngdpunkter. Vad ska lyftas fram extra mycket, vad räcker att bara nämna i förbifarten?
De estetiska ämnena och sakligheten
Kan man vara objektiv när man dansar? Knappast.
Kan man vara sansad? Visst, men lika gärna vara ”osansad”, som en motvikt till det sansade.
Kan man använda sig av balans? Absolut. Balans är viktig i koreografi, musikalisk komposition, i bildkomposition, i texter. Men det är en annan sorts balans än den vi pratar om i till exempel ett läromedel. Vi måste inte spegla flera perspektiv i en dans, det kan räcka med ett eller så bestämmer vi att det är flera.
Förstånd då? Tveksamt. Att vara förståndig är ett moraliskt begrepp som passar illa i de konstnärliga språken. Det begränsar, värderar och snävar in vad som är tillåtet. Det är tvärtemot vad som är andemeningen i de estetiska uttryckssätten.
Pragmatism. Svårt att applicera på berättelsen, men om man tänker så här kan det gå: Trots att jag egentligen tycker på ett sätt, så inser jag att det kan vara bra att göra på ett annat sätt istället. Denna frihet finns i de estetiska uttryckssätten.
Och slutligen realism och verklighetsförankring. Den tillför något viktigt i dansen och i dramat, och kan förstås också användas i en litterär text, sångtext eller kanske i en bild. Men den är på intet sätt nödvändig, man kan också vara helt orealistisk, gestalta drömmar, tankar och visioner.
Här ser vi att skillnaden i strävan efter saklighet går stick i stäv med mycket av det som de estetiska ämnena till stor del består i. Kan vi nå djupare genom att arbeta på ett subjektivt, konstnärligt sätt sida vid sida med sakligheten? Vi anser det.
De estetiska ämnena kan spegla det subjektiva, känslomässiga och sinnliga. I dem är gestaltandet en grundbult, menar Britt-Marie Kühlhorn. Det vidgar vyerna, skapar kontakt mellan människor och berör på djupet. Det är när man gestaltat något för andra som man lär sig mest.
Professor Efva Lilja säger följande i en intervju:
Den ordlösa gestaltningen fokuserar på känslouttryck och ger form och mening till det man annars kan uppleva som ogripbart, det som inte låter sig inordnas. Drömmar, längtan och det som håller drömmen vid liv.
Lilja arbetar bland annat med dans och koreografi tillsammans med elever på högstadiet. Hennes erfarenhet är att ungdomar i den åldern ofta har djupa funderingar kring existentiella frågor, om att vara omtyckt, att bli bortvald, att ibland inte hitta rätt i livet. Hon tycker att i detta läge är konsten extra viktig. Med upplevelsen i minnet kan man sedan reflektera och nå en djupare saklighet.
Inspelad musik och rättigheter
Det är viktigt att veta att det inte är tillåtet att fritt använda inspelad musik vid dansuppvisningar och teaterföreställningar. Numera är det enkelt att lösa en så kallad Musik-i-media-licens, MiM. Det görs via Stim, en upphovsrättslig intresseorganisation för musikskapare och deras musikförlag. Man betalar en gång om året och tillståndet gäller användning av musik för intern verksamhet som riktas till skolans personal, skolans elever och elevernas målsmän. Andra regler gäller för offentliga konserter riktade till allmänheten.
Den som inte löser licens och ändå använder inspelad musik, kan dömas till böter. Tänk på att det inte hjälper att säga att man inte kände till reglerna, du är skyldig att ta reda på vad som gäller. Mer information finns på Stims hemsida.
Reflektera
Lärarlaget
Inte ens en forskare kan kliva ur sin samtid, alla måste förhålla sig till den. De estetiska ämnena är inte objektiva, de är tydligt subjektiva och med deras hjälp kan man förflytta sig i tiden. Kraften i dem ligger i att de kommer underifrån och upp och varken bör eller kan dikteras uppifrån. Men hur långt kan man gå?
Diskussionsfrågor
- Hur kan man förena historieämnets och de naturorienterade ämnenas krav på objektivitet med det subjektiva, det konstnärliga, i de estetiska ämnena?
- Vilket estetiskt uttryckssätt ligger dig närmast? Vilket uttryckssätt kan du använda i dina ämnen? Finns det redan någon typ av samarbete mellan estetiska och andra lärare på er skola som går att bygga vidare på?
- Identifiera något i ditt ämne som du skulle vilja testa att gestalta estetiskt!
- Hur kombinerar vi saklighet med risken att vi inte vet vad som ska hända?
Så långt journalisten och läromedelsförfattaren Ulla M Anderssons tankar nu tar jag till orda igen.
Allsidighet
Undervisningen ska, förutom att vara saklig, också vara allsidig. Vår tolkning, att ta alla sidor av människan i anspråk, såväl kropp, tanke och sinnen, töjer på begreppet. ”En fågel kan inte flyga utan två vingar” säger professor Anne Bamford och syftar på att det som brukar tillskrivas människans estetiska sidor, dans, musik, bild och form är nödvändigt också för att utveckla vår tankeförmåga vårt matematiska sinne, vår analysförmåga, vår samarbetsförmåga, vår koncentrationsförmåga. Därmed ges förutsättningar att utveckla vårt kreativa tänkande. För ju fler sinnen och språk som är inblandade desto bättre lärande.
Det förefaller som om mycket av det som tidigare ansågs vara skola och utbildning är satt under lupp. Att hela utbildningssektorn egentligen är politiskt kontaminerad, att jag som förälder ska ha inflytande på vilken kunskap som lärs ut och av vem. Förs det rentav en kamp om vad en skola kan vara? Den diskussionen är viktig men går utanför det vi vill fokusera på här: kreativa möjligheter i den skola som finns. Och oavsett det säger våra styrdokument att allsidighet ska råda i undervisningen. En synonym till allsidig är ordet mångfacetterad. Hur skapar man förutsättningar för en mångfacetterad undervisning?
Mångfacetterad
Som tidigare medialärare kan jag inte låta bli att tänka på erfarenheterna av att skapa filmer eller skoltidningar tillsammans med eleverna. Det var rika uppgifter med ett konkret slutmål och den höga kvalitén inbyggd när vi tog oss an alla delmål och löste de problem som dök upp på vägen. Aktivitet, kreativitet, ja en mångfacetterad undervisning där vi skrev, rättade, ljussatte, skrev igen, gestaltade, samarbetade, planerade, skrev igen, gjorde story board, gjorde studiebesök på tidningsredaktioner och TV-studior, mötte journalister, skrev igen och vid deadline digitalt skickade materialet till det lokala tryckeriet. Nej, jag behövde sällan säga till eleverna att komma i tid till lektionerna, jag behövde sällan hyscha, jag såg däremot ofta eleven som inte skrev texter av så hög kvalité i sin svenskundervisning, göra det på mediatimmarna. Länge har jag funderat på hur det kom sig och är nog inte färdig att ge ett svar ännu, så här långt senare men på något sätt träffar ordet mångfacetterad ganska väl in på de erfarenheter vi gjorde i undervisningens svåra konst.
I nästa bloggavsnitt avslutar jag temat saklighet och allsidighet, åtminstone för denna gång, för det är långtifrån uttömt. Samtalet kring dessa frågor måste hela tiden hållas levande, menar jag.
Kreativiteten och läroplanerna 
Lämna en kommentar