Teorin om de nio intelligenserna – en bekännelse

En bild jag hittade i min mobil som jag måste ha tagit omedveten om att jag tog en bild. Foto: Troligtvis Monica Esborn

”Det handlar inte om hur intelligent du är, utan om hur du är intelligent”.
Ur ”Frames of Mind – the Theory of Multiple Intelligences” av Howard Gardner

Förlåt! Jag har varit osäker på om jag ens ska skriva om detta eller om jag ska hoppa över det. Men jag var lärare när teorin om de nio intelligenserna lanserades. Det går liksom inte att hoppa över en teori som så ruskade om allt jag som lärare trodde mig veta om lärande. Det finns liksom ett före och ett efter. Att lyssna, skriva, tala det var ju så vi lärde oss. Det var så undervisningen var upplagd. Med de nya teorierna följde utbildningar och jag hade kollegor på andra skolor där man scannade samtliga elever för att fastställa vilken intelligens som var mest framträdande. Ja, ni hör ju, det var full fart

Till de frälsta hörde jag aldrig, som den svensklärare jag var så ser jag inte att man kan komma ifrån stoffet, begreppen som hör till ett områden, de långa svåra texterna för att ta till sig ett område, fliten och disciplinen som med nödvändighet hör till lärandet.

Faktum är att när mina elever inte längre fick ha läroböcker där de kunde skriva egna anteckningar och stryka under ord som var svåra, så kände jag att läraryrket och min lärarsjäl var på väg åt olika håll. När jag förstod att detta sätt att jobba inte längre var önskvärt, ja, då var det dags för mig att hitta andra yrkesvägar. Men samtidigt tyckte jag att teorin om de nio intelligenserna utmanade oss lärare på så sätt att vi behövde se över variationen när vi designade våra lektioner. Med digitaliseringen fick vi också fler möjligheter till just variation. Den delen menar jag fortfarande är viktig men nej, att scanna elever och utgå från att varje individ ska undervisas på ett individuellt anpassat sätt utifrån profilen på deras intelligens, det tror jag verkligen är att dra det hela alldeles för långt.

Teorin om multipla intelligenser har kritiserats av den traditionella psykologins företrädare för sin brist på empiriska bevis och sitt beroende av subjektiva bedömningar men det har visat sig att den ändå lever kvar i det svenska undervisningsvärlden. För er som inte satt er in i teorin om de nio intelligenserna, som nu är aktuell igen, kommer här en kort sammanfattning.

Få saker har som professor Howard Gardners teori, som nu har några år på nacken, om de multipla intelligenserna, utmanat den traditionella skolan. Han menade sig kunna identifiera nio intelligenser. Gardner, professor vid Harvard Graduate School of Education, i kognition och pedagogik, presenterade sina rön i boken ”Frames of Mind – the Theory of Multiple Intelligences”.

Det startade med iakttagelsen att elever med stora problem i skolan, de närmast sov sig igenom skoldagen, på fritiden bedrev avancerad handel, i viss mån kriminell, med inslag av allt det skolan var tänkt att lära dem. Vad var det som saknades i skolan? blev Gardners frågeställning. Varför lyckades skolans sätt att lära ut inte väcka intresse och engagemang? Några problem för dessa ”problemelever” att lära sig, förelåg egentligen inte, visade Gardners forskning.

Han formulerade en teori som fick stor spridning och som påverkat långt utanför skolans sfär, den om de nio intelligenserna. Dessa var:

1) Språklig/lingvistisk

2) Musikalisk

3) Visuell/spatial

4) Kroppslig/kinestetisk

5) Social

6) Självkännedom

7) Logisk-matematisk

8) Naturintelligens

9) Existentiell

Alla människor har alla dessa intelligenser men man har sin styrka i någon eller några av dem och det är den som driver oss bäst när vi lär nytt och svårt. Det är den vi lutar oss mot.

Skolan, liksom samhället i stort menade Gardner, hade kommit att värdera den logisk-matematiska intelligensen högst och använde uteslutande det talade och skrivna språket i undervisningen. Han menade också att det sätt en lärare själv lär sig bäst genom, lärarens egen styrka, kommer att styra hur den egna undervisningen läggs upp. Genom att erbjuda en större variation i sätten att lära ut skulle skolan nå fler. De ”problemelever” som han observerade behövde helt enkelt mötas av fler situationer i skolan där deras styrka togs tillvara.

Howard Gardner har i grunden förändrat vårt sätt att se på intelligens som inte bara något som har med vår logisk- matematiska förmåga att göra. En förändring som påverkat såväl det pedagogiska förhållningssättet och skolmiljöerna de senaste 30 åren.

Jaha, så skrev jag tydligen om detta i alla fall. Det som göms in snö…

Reflektera
Lärarlaget
Diskutera om saklighet och allsidighet och olika perspektiv på dessa begrepp.

Diskussionsfrågor

Teorin om de nio intelligenserna har sedan länge förkastats som ovetenskaplig men förefaller ändå ha tagit ett grepp om den svenska utbildningssektorn, vad tänker ni om orsakerna till det?

Kan ni se att Gardners teori om de nio intelligenserna påverkat den undervisningsmiljö som ni befinner er i?

Trender kommer och går i skolans värld, ofta med tvära kast, finns det andra trender ni sett passera?

Om det stämmer att Skolverkets och Specialpedagogiska skolmyndighetens pedagogiska grundsyn är påverkad av teorin om de nio intelligenserna, på vilket sätt påverkar det tilltron till myndigheternas råd?