• 

I en tid när pandemin Corona styr mycket av det vi samtalar om, inte minst skolan där digitaliseringen av undervisningen hamnat i skarpt läge blir det några blogginlägg med historiskt fokus. Vilken plats har till exempel sinnena kopplat till lärandet? Och ja, skolan och kyrkan har en gemensam historia.

En förutsättning för kreativitet i skolan är att å ena sidan uppleva och å andra sidan att uttrycka sig. Som vi vet finns det många sätt att uttrycka sig, och i många av dem är just sinnena involverade. Psykologen och författaren Rollo May skriver: 

”Kreativiteten finns med i alla våra upplevelser och erfarenheter när vi försöker skapa mening i vårt förhållande mellan jaget och världen”.

Under de senaste åren har uppmärksammats att svenska elever presterar under OECD-genomsnittet när det gäller förmågan att lösa problem.

Problemlösning har en stark koppling till bland annat kritiskt tänkande, kreativitet och uthållighet något som poängteras på flera ställen i läroplanen.

Som ni som läst mina tidigare blogginlägg förmodligen anar, så är det vidgade språkbegreppet en viktig utgångspunkt för mig. Det innefattar, förutom talet och skrivandet, också de icke-verbala språken, bild, dans, drama, musik och slöjd. Kanske borde man lägga till doft och smak?

Sinnesintrycken tillsammans med faktainlärning är en oslagbar kombination. Vi upplever en bild, en låt, en film eller teaterpjäs och tänker på det vi upplevt efteråt. När vi sedan sätter ord på det vi varit med om påbörjar vi nästa steg i upplevelsen, reflekterandet. Den egna kärnupplevelsen är kvar, men har utvidgats genom det egna och andras prat, menar Madeleine Hjort, författare med dans, lärande och skola som specialitet.

Hjort menar också att fiktionen, de fiktiva berättelserna i form av musik, måleri, film och scenkonst, påverkar våra värderingar och individuella värdesystem. De påverkar strukturer hjärnan utvecklar och vårt sätt att agera. 

Skolans historia och sinnena

”Ett genuint intresse lyser i ögonen, ett instrumentellt ser man på de hopbitna käkarna. I den goda skolan råder en fin balans mellan genuina och instrumentella intressen”.

Ur Hets av Sven-Eric Liedman, idéhistoriker och författare

Det är lätt att falla för myten om den linjära utvecklingen. Ett exempel är att vi idag är mer jämställda än någonsin och att ju längre tillbaka vi går desto mindre jämställda var vi. Arkeologisk, antropologisk och historisk forskning visar att det inte entydigt är på det sättet. Ett annat exempel är tanken om att undervisningen i skolan idag skulle vara mer allsidig i alla aspekter än den tidigare varit. Men hur är det egentligen med det?

Vi tar ett långt steg bak i historien till den medeltida kyrkan, som då hade ansvar för folkets utbildning. Var undervisningen ensidig? Kan vi lära oss något om hur man använde sig av sinnesuttryckens kraft i den tidiga skolans framväxt? Även om situationen då och nu är väldigt olik varandra?

Medeltiden och multiupplevelsen

De medeltida kyrkornas antal växte framförallt under 1100-talet, cirka 2 500 av dem finns kvar att beskådas ännu. Under medeltiden var kyrkan navet i det sociala och andliga livet, berättar författaren Madeleine Hjort i sin bok Konstarter och kunskap. För besökaren var kyrkan en multiupplevelse, alla sinnen fick sitt. För den som inte kunde följa med i mässan på latin, fanns mycket annat att uppleva. 

En viss delaktighet säkrades genom psalmsång och nattvard. Ögat såg skulpturerna av de bibliska figurerna, bilderna i kyrktaket och på väggarna som gestaltade starka känslor. De visade både himmel och helvete, ibland var de till och med grova och vulgära. Örat lyssnade till kyrkklockorna som meddelade tid eller fara, den gemensamma psalmsången och orgelmusiken, där den fanns. Nattvardsvinet stimulerade smaksinnet och rökelsen under den katolska tiden spred starka dofter i kyrkorummet. Ritualerna och prästernas dräkter för tankarna till en slags teater. 

I medeltidens kyrka/skola involverades besökarnas sinnen för att underlätta kunskapsinhämtningen. Den var förstås viktig där i början av Sveriges kristnande. Förmodligen stannade kunskaperna kvar, det gör de om sinnena varit inblandade, enligt modern psykologiforskning. 

I nästa blogginlägg fortsätter vi med skolan under reformationen.

Elsa Skarrie går andra året på Alströmergymnasiets estetiska program och är sedan några veckor en av alla gymnasieelever som studerar online. Jag ställde några frågor till henne om kreativitet under dessa, nya omständigheter.

”Men oj vad mycket kreativitet som kommer bli utsläppt när vi kommer tillbaka till skolan!”

Hur påverkas de kreativa inslagen av att du nu får din undervisning på distans?

De påverkas på många sätt. Jag tror att estet musik är en av de inriktningar som har fått det svårast att anpassa sig efter de nya omständigheterna. Gruppundervisning blir ensamundervisning och det kan både begränsa och öka kreativiteten. För många tror jag att den begränsas när man inte alltid kan få den respons eller hjälp man behöver. Det kan också vara svårt att hitta samma motivation när man inte vet hur framtiden ser ut. Samtidigt får alla jobba i sin egna takt och miljö vilket kan vara bra för många.

Vilka nya kreativa inslag har du upplevt, som lärarna eller du och dina klasskamrater skapat?

Jag har sett ett stort engagemang från lärarna, och det är visserligen inget nytt, våra lärare är alltid engagerade, men i en situation som denna trodde jag att vi skulle bli mer drabbade än vi blev. Vi håller just nu på att spela in när vi sjunger våra stämmor på klassiska vårsånger. Detta skickar vi in till lärarna som klipper ihop hela körens röster till en stor digital kör. Vårkonserten blir inte riktigt som planerat, men det måste ju inte vara negativt. Jag tror ändå att det kommer bli häftigt och mäktigt. Jag tror även att vi kan ha mycket nytta av de nya kunskaper vi fått i distansundervisningen sen när vi kommer tillbaka till skolan.

Kan du se kreativa möjligheter som ni ännu inte provat men som distansundervisningen ger?

Vi har inte provat att ha ensemble och spela tillsammans genom videosamtal än, men jag har inte så höga förväntningar på det. Vi diskuterar en del i klassen och med lärare, men jag tror att vi gör det bästa som går just nu och så många fler möjligheter finns inte just nu med de begränsningar vi har.

Vilken typ av kreativa inslag som du är van att få i din utbildning är svåra/omöjliga att få med vid distansundervisningen?

Många delar av vår undervisning handlar om samarbete, och det delen är väldigt mycket svårare att få till då vi inte kan träffas. Ensemble och kör som handlar om att sjunga och spela tillsammans blir nu ensamarbete och en stor del av glädjen i dessa ämnen försvinner. På sånglektionerna blir det betydligt svårare för lärarna att ge respons när mötet sker genom en skärm. Detta gäller även responsen från ens klasskamrater. Vi i klassen stöttar varandra och är på ett sätt varandras lärare.

Personligen får jag ut ganska mycket av distansundervisningen, men inte lika mycket som i skolan. Det är jättebra att vi stannar hemma, och att alla tar sitt ansvar, men jag saknar skolans miljö, och den är svår att få till här hemma. Kreativiteten sträcker sig inte längre än väggarna på mitt hus. Men oj vad mycket kreativitet som kommer bli utsläppt när vi kommer tillbaka till skolan!

Monica Esborn

– Hur får vi till ensembleundervisningen på ett bra sätt? Hur löser vi undervisningen i kör? Frågorna är några av dem jag hört lärare ställa sig de senaste veckorna som en del av förberedelserna inför att gymnasieskolan fick veta att eleverna skulle undervisas hemma.

På mindre tid än som är möjligt att förbereda en vanlig veckas undervisning planerades undervisning med nya förutsättningar på obestämd tid. Respekt. Som hon sjöng, Aretha Franklin, även om det inte syftade på lärarnas insatser nu men det är det ordet som far genom mitt huvudet.

I min roll som utvecklingsledare, IKT i Lerums kommun har jag varit en del av detta förberedelsearbete för att få det att fungera så bra som möjligt i denna oväntade situation.

Med ”det” menar jag de lärmiljöer lärare och elever arbetar i. Att lärverktygen till eleverna fungerar, att konton finns och inloggningarna fungerar för alla. Lugnt och metodiskt har vi tagit oss igenom fråga efter fråga.

Nyckelpersonerna på skolorna som ett tryggt nav i dessa förberedelsers alla små men så avgörande detaljer. Sedan är det detaljerna i planeringen kring själva undervisningen. Kreativa rektorer och kreativa lärare som fått detta på plats.

Det jag också reflekterat över är att det inte är en ny undervisning som nu flyttar hem till eleverna utan en välkänd och väl inarbetad. Så som undervisningen är upplagd och strukturerad idag. Så småningom kommer väl behovet av att undersöka vidare denna nya situation som undervisningen hamnat i, att skolan flyttat hem. Ja, vad har vi för teknik på plats för att lösa ensemblelektioner, undervisning i kör – ja det som nästan kräver ett fysiskt möte.

Jag har hört elever som föreslår att man träffas utomhus för detta. Avstånd krävs naturligtvis. Men kanske finns det någon spelutvecklare eller annan innovatör som har ett ess i rockärmen här. Och kanske finns redan lösningarna, någonstans i den kreativa myllan, i så fall är det dags att gräva fram dem nu.

Passa också på att lyssna nära till elevernas och lärarnas reflektioner. I detta nya läge görs många nya lärdomar som kanske kan vara användbara och skapar nya tankar och idéer. Som hon sjöng den mäktiga Aretha: Respekt!

Intervju med Bo Westerholm, dansare och regissör

Arbetar som: Regissör, koreograf, dansare, skådespelare/statist. Har varit rektor för Balettakademin i Göteborg och skolchef för Skara skolscen. Han är också pedagog och har undervisat i dans på bland annat gymnasiet i Skövde.

Bor: I Slävik, strax utanför Alingsås

Utbildning: Balettakademin, inriktning dans- och musikalartist, danscollege i USA och nationella och internationella kurser. Han har också arbetat som sjöman och inom vården.

Vad tänker du när du hör orden ”kreativ/kreativitet’?

Att trolla med knäna är det första jag associerar med att vara kreativ. Att göra det omöjliga möjligt tar bara lite längre tid. Att vara kreativ handlar om att vara skapande på alla nivåer, solo, i par i grupp. Kreativitet är detsamma som att vara skapande. Det finns en risk att man sätter upp hinder för sitt skapande men kreativiteten hjälper oss att hitta lösningar på såväl de stora komplexa problemen som de små mer vardagliga utmaningarna. Även när det handlar om kärlek, när vi vill nå fram till någon annan, så handlar det om att skapa och förmedla en känsla till någon annan.

Kreativitet är att först se på saker från den positiva vinkeln, vilka möjligheter finns det, vilka lösningar ser jag. Sedan kan man ta sig an problemen för de kommer ju ändå utan att man fokuserar på dem. Ett kreativt förhållningssätt gör också att du vågar ta ut glädjen i förskott. Och vad är egentligen det värsta som kan hända, att man har skrattat!

Jag tror också att det är viktigt att alla får hitta sitt eget skapande. En viktig del av skapandet handlar om att kunna kanalisera sina känslor och på det viset är skapandet faktiskt friskvård.

Tänk om vi kunde låta bli att börja i kraven och värdera hela tiden, utan istället låta eleverna skapa fritt utifrån den kreativitet som kommer inifrån och är kopplad till fantasin. Låta dem överraska oss.

Varför är dans viktigt?

All rörelse är dans. Från det att du vaknar på morgonen är det rörelse – alltså dansar du! Utan musik, men ändå dans. Dans är viktig eftersom rörelse är det. Dans är den mest effektiva träningsformen där kroppen och själen är med. Du kan dansa solo, i par, i grupp och du kan genom improvisation skapa ett oändligt antal nya rörelser som ingen någonsin har sett. Det går att dansa sittande på en stol, du kan få en låt på dig att ta dig från sittandet på stolen, till stående och liggande och tillbaka till sittande. Det är en dans. Att sitta stilla en hel lektion och vrida på huvudet – det är dans.

Hur ser du på dansens ställning i dagens skola och samhälle?

Dans är undervärderad. Enligt mig, och numera även forskning, så borde alla dansa varje dag! Några skolor har infört detta och då har man sett ökade kunskapsresultat. Dansen gör att vi bättre orkar med det vi ska lära oss och eleverna blir mer fokuserade efter att de rört på sig.

Vi föds faktiskt dansande med rytmen från mammas hjärtslag omkring oss. Den levande kroppen är rörelse och utan dansen och rörelsen dör vi. Vi kan inte sitta stilla eftersom rörelsen måste ut.

Viktigt med hög kvalitét på undervisning i estetiska uttryck

En av den här bloggens inspiratörer är professor Anne Bamford som under lång tid presenterat forskning kring hur elevers kontakt med estetiska uttryck påverkar deras lärande. Så här säger hon i den intervju jag gjorde med henne speciellt för det här projektet om kreativitet:

– Människan har en naturlig konstnärlig förmåga, som barn använder vi den för att lära oss saker. En låg kvalité på undervisningen i estetiska uttryckssätt i skolan och bristen på konstnärlig stimulans, gör att den naturliga artistiska förmågan hindras från att vidareutvecklas. Det är olyckligt, menar professor Anne Bamford.

Hon visar i en studie att estetiska uttryck i skolan, med högt kvalitativt innehåll, bidrog till en bättre atmosfär både för elever och lärare. Närvaron på lektionerna ökade, liksom intresset för fortsatta studier. Att eleverna fick ägna sig åt estetiska uttryck visade sig vara till särskild nytta för elever i socialt utsatta områden. Några projekt inriktade på teater visade sig ha en positiv inverkan för att utveckla demokratiska värden. I ett kreativt upplagt projekt övar man sig i att ta risker och man övar sin tillit till varandra. Men det är viktigt att ha ett slutmål för arbetet, att det slutförs och blir på riktigt. Men vägen, samarbetet, och att den konstnärliga kvalitén är hög, är det allra viktigaste. Självkänslan hos ungdomarna förbättrades när de fick delta i kreativa processer.

– När den konstnärliga sidan plockas bort ur lärandet finns det en allvarlig risk för att endast ytkunnandet blir kvar. Ett upplägg med estetiska uttryck öppnar för ämnesövergripande samarbeten, där kreativa arbetssätt bidrar till ett fördjupat lärande. Och man sparar tid, säger Anne Bamford.

Om, i, med och genom estetiska uttryck

När man som lärare vill vidareutveckla sin undervisning med hjälp av konstnärliga ämnen så finns det naturligtvis många möjligheter. En viktig början är att kunna göra distinktionen mellan om, i, med och genom estetiska uttryck.

Om
Undervisningen har traditionellt varit bra på att lära om de estetiska ämnena. Om:et handlar om konsthistoria, danshistoria och musikhistoria, att orientera sig i epoker och genrer, bland artister, konstnärer och koreografer.

Man kan se det som en form av allmänbildning. Om:et kan förstås vara användbart i ämnesövergripande arbeten, som ett sätt att belysa olika perspektiv och uttryckssätt i en epok, en tidsanda eller kanske i ett specifikt historiskt skeende.

I
I den obligatoriska skolan har lärandet i musik mest handlat om gemensam sång och i modern tid korta grundkurser i klass i instrumentspel och orkesterspel. I bilden, liksom i slöjden, har man arbetat med tekniker, färglära och materiallära. Inom ramen för elevens val har det också funnits möjlighet att fördjupa sig tekniskt, främst i musik, bild och slöjd.

Det mesta undervisandet i något estetiskt uttryck sker dock utanför skolan, i kommunala kulturskolor, på gymnasiernas estetiska program och i privat regi.

Det är många barn och ungdomar som håller på med något estetiskt uttryckssätt på fritiden. Det finns alltså enorma möjligheter att använda det som eleverna kan. Ställ frågor, kanske kan elevernas kunskaper inom ett område komma till användning i något ni planerar att göra. Glöm inte heller bort dina egna intressen – eller dina kollegors! Någon sjunger kanske i kör, spelar teater, spelar ett instrument och kanske kan tänka sig att bidra med sitt kunnande i något kreativt projekt.

Med
Att lära med konstnärliga uttryck innebär att de olika estetiska ämnenas specifika språk används som stöd för andra ämnen. Eleverna illustrerar arbetet om vikingatiden med bilder på vikingar, spelar en blueslåt vid redovisningen om slaveriet i USA eller syr dräkter till soarén om Barna Hedenhös.

De estetiska ämnena kan då ses som ett slags stödben vilket man kan ha synpunkter på. Det kan absolut ge ett både gott och kreativt resultat men det kanske inte ska vara det enda sättet eleverna använder de estetiska uttryckssätten på.

Ett tips är också att använda bildlärarens kunskap om layout och färglära, musiklärarens kunskap om musikgenrer, musikaliska uttryck och artister och slöjdlärarens materialkunskap och tekniker för att upptäcka fler möjligheter.

Genom
Att lära genom konstarterna är ett relativt nytt begrepp. År 2003, nästan 30 år efter det att begreppet Learning through art växte fram, startade ett projekt på Guggenheims museum i New York. Muséet fick anslag från det amerikanska utbildningsdepartementet för att undersöka om elevers förmåga att beskriva och tolka konst kunde leda till en bättre allmän läsförståelse.

En studie gjordes och innefattade 500 elever från fyra olika skolor i centrala New York. Resultatet visade att erfarenhet av att beskriva och tolka konst bland annat gav eleverna en utökad syn på samhället runt dem och skärpte förmågan att tolka saker på flera sätt. Metoden hjälpte dem att hänga upp nya intryck på kunskaper som de redan hade. Man fann att elevers kritiska tänkande och deras läs- och skrivförmåga förbättrades.

Konstnärligt upplagd undervisning i andra ämnen, undervisning genom estetiska uttryck, ger alltså möjlighet till en fördjupad förståelse. I artikeln Aesthetic Learning About, In, With and Through the Arts presenterar professor Lars Lindström lärandet utifrån dessa perspektiv. Hans tankar kan vara användbara när man startar projekt, ämnesövergripande arbeten eller planerar i sina egna ämnen. Hur vill och kan du/ni själva göra?

Den formbara hjärnan  

En av hjärnforskningens stora genombrott under senare år är upptäckten att hjärnan kan återskapa förlorade hjärnceller, något man tidigare menade inte var möjligt. Hjärnan är formbar, plastisk, och har potential att utvecklas under ett helt liv, men behöver stimuleras, säger professor emeritus i neurokemi, Rolf Ekman som var den första som jag hörde prata om det här på Framtidens lärande.

– Det vi inte använder oss av kommer att släckas ner. Åldrandet står inte så högt i kurs idag men det finns en poäng med att vi åldras, att vi lär av våra erfarenheter och att vi då kan bidra, förhoppningsvis, med lite mer reflekterat tänkande. Skolan skulle kunna bli en mötesplats för meningsfullt kunskapande där varje individ bemöts som en unik och intressant person med oanade möjligheter till lärande, menar Ekman. Skolan mitt i byn, i samma byggnad som äldreomsorg, bibliotek och andra verksamheter, det är något Rolf Ekman skulle vilja se.

– Medvetenheten om vår plastiska hjärna borde få konsekvenser för skolans sätt att se på lärande som en livslång pågående utveckling. Varje barn borde få säga som Zlatan när han tog emot priset vid en fotbollsgala, att hon eller han har nått sitt mål, nämligen att ha fått fortsätta att utvecklas under året som gått.

Vad behöver vi göra för att ge vår plastiska hjärna bästa möjliga behandling och bästa möjliga start? Att spela ett instrument har visat sig vara något av det bästa vi kan ägna oss åt, utifrån hjärnans perspektiv. På ett klipp på YouTube, How playing an instrument benefits your brain av Anita Collins, kan man se att aktiviteten i hjärnan är mycket hög när någon musicerar. Kanske är det därför många av oss dras till musiken som nu också erkänns som ett eget språk. För egen del ser jag det som mitt första språk.

I övrigt handlar det helt enkelt om det som har med våra sinnen och kroppar att göra, rörelse i alla dess former, synen, hörseln, känseln, smaken, språket… Ju mer av allt detta som är involverat – inte minst när vi lär oss – desto bättre.