Genom psykologiforskningen vet vi att de upplevelser som är känslomässiga och involverar våra sinnen, är de som fastnar. De kan finnas kvar i en människa under ett helt liv. Och nog vet vi detta från egna erfarenheter.

Själva har Ulla och jag, under våra år i skolan, sett flera exempel på hur estetiska ämnen involverar både känslor och ger nya perspektiv. Uttrycket i dem skiljer sig så mycket från det talade och skrivna ordet, att helt andra berättelser växer fram. Också av andra än de som har lätt för det muntliga och skriftliga berättandet.

Kanske slår vi in öppna dörrar men kanske inte överallt i den mångfacetterade skolvärlden. Vi ser att en korsbefruktning mellan till exempel samhällskunskap, svenska och estetiska ämnen inte bara skulle bidra till kunskapsinlärning, utan också engagemang och bildning. Svenskan och samhällskunskapen fylls av blod och liv genom musik och bild, och musiken och bilden fylls av nyfikenhet på samhället och intresse för det som finns runtom oss.

Ett halvår innan Barack Obama blev vald till USA:s president, sa han på ett möte i Wallingford, Pennsylvania:

”Part of what art education does is it teaches people to see each other through each other’s eyes. It teaches us to respect and understand people who are not like us”.

Formuleringen fångar på pricken något av det som är så viktigt, inte bara i svenska och samhällskunskap, utan också i de estetiska ämnena.

Eftersom de berättar om någons inre liv, om det som inte syns utanpå, kan vi också genom dem förstå andra och varandra. Inte bara genom att skriva och tala om det, utan genom att uttrycka det på respektive språk, i bild, dans, hantverk, musik. Då blir det genuint och personligt, ingens sätt att uttrycka sig kan vara likt någon annans.

Reflektera
Lärarlaget

Enligt författaren Lasse Berg och de forskare vars rön han skriver om, finns förmågan till samarbete hos oss alla. Hur kan skolan underlätta samarbete både mellan lärare, mellan elever och mellan lärare och elever?

Övningar
I klassen

En bra arbetsgång är att arbeta efter ett tema som man försöker belysa ur olika perspektiv. Genom temat tvingas man tänka i nya banor, annars är det lätt att man tar den lätta vägen och associerar som man brukar och till det som först kommer till en. Det är inte alltid det mest kreativa, roliga eller intressanta.

• Gör en kort berättelse på en halv A4-sida. Beskriv en händelse där minst tre personer ingår. När berättelsen är klar, mejsla ut hur var och en av de tre olika personerna upplever den.
• Hur kan berättelsen gestaltas med olika estetiska uttryck i era ämnen? Använd det uttryckssätt som passar dig bäst. Visa för varandra i arbetslaget och/eller i klassen/gruppen.
• En perspektivövning kan användas i ämnesövergripande arbete såväl som inom ett ämne, vilket som helst. Förklara en historisk händelse från olika historiska personers synvinkel i SO. Diskutera hur olika perspektiv används i vetenskaplig forskning i NO. Läs en novell och beskriv handlingen utifrån de olika personernas perspektiv i boken.

I flera av skolans ämnen lyfts vikten av att kunna skifta perspektiv, att byta huvud med någon annan.

I presentation av svenskämnet i Lgr11 tas denna aspekt upp utförligt. Här menar man att genom att prata och skriva om det, kan man utveckla och förstå det:

”… Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts”.

I ämnet samhällskunskap ser det ut så här:

”Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen.I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade till globalisering, interkulturella relationer och hållbar samhällsutveckling”.

I syftet för samhällskunskap vimlar det av formuleringar om samarbete, förståelse och olika perspektiv:

”Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om hur individen och samhället påverkar varandra”.

… ”… förutsättningar att se samhällsfrågor ur olika perspektiv. På så sätt ska eleverna utveckla förståelse för sina egna och andra människors levnadsvillkor…”

… ”Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar. …”

Lgr11:s kursplaner i både samhällskunskap och svenska lyfter fram förståelsen för varandra i vårt samhälle.

Hur kan då det kombineras med de estetiska ämnena? Jag tar upp detta i nästa blogginlägget i november.

Med en del av twitters åsikter ringande i öronen ställer jag mig frågan ibland om vi har reducerat vår nyfikenhet? Nyfikenheten på världen, naturen, universum, varandra…? Kanske har jag låtit mig påverkas av negativa tankar och åsikter.

För en hel del år sedan nu följde jag, som teater- och filmskribent för tidskriften Trots allt, kulturlivet lite närmare. Bland annat ett tre år långt projekt på Angeredsteatern, som är lokaliserad i ett miljonprogramsområde utanför Göteborg.

Det konstnärliga uppdraget gick ut på att utifrån berättelser från boende i området – och tillsammans med professionella från samma område – skapa föreställningar. Jag blev starkt berörd. Laleh, numera välkänd artist, då en tonåring, var en av dem som kom med i ensemblen. Men det fanns många fler fantastiska musiker och skådespelare som ryckts upp ur sitt sammanhang. Jag vet inte om den här typen av teater skapas längre? Men jag förstår inte hur vi kan komma vidare om vi inte nyfiket frågar efter den andras berättelse. Helst varje människas.

Twitter igen: Där ondgör man sig över Tranemo kommun som har en kommunpoet. Kanske är det slöseri med skattemedel eller kanske kan man tänka att i ett land som delar ut Nobelpris i litteratur borde varje kommun utrustas med en kommunpoet? I min lilla stad, Alingsås, har vi en kommunalt anställd vedklyvare som heter Henrik. Det är jag mycket stolt över. På tal om Tranemo så läste jag om Pyttebanan i natt när jag låg vaken. Tack kommunpoeten för att jag fick lära mig något nytt. Där ska jag cykla någon gång.

”Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse”.
                                                                               
Kapitel 1 i Lgr11 och Lgy11, rubrik Förståelse och medmänsklighet

Dags för lite mer från det material som journalisten Ulla M Andersson och jag samlat ihop under några år. Mitt engagemang bottnar i en upplevelse av att de estetiska kunskapsområdena pressats tillbaka och förringats. Som om de vore grädden på moset när barnen/ungdomarna lärt sig all viktig kunskap, såsom matematik. Ulla och jag lusläste läroplanerna för grundskolan och gymnasiet för att leta efter kopplingar till att kunskaper i estetiska ämnen snarare behöver stärkas. Utifrån våra erfarenheter som lärare och utövare av konst skrev vi det vi tyckte oss finna med ambitionen att det skulle bli en bok men som landade i denna blogg.

Förhoppningen är att bidra till att samtalet om kreativitet, hur den kan odlas, tränas och förädlas, fortgår. För egen del önskar jag att lärares begränsade tid mer fokuserade på dessa samtal än på till exempel kvalitetsarbete. (Läs gärna professor i filosofi, Jonna Bornemarks bok ”Det omätbaras renessans”) Hursomhelst, kreativiteten är en avgörande komponent för att ta oss an problem vi ställs inför, tänker jag.

Bussresan

Ulla berättar

Stadsbussen kör uppför de branta backarna och på ett ställe är det särskilt smalt. Chauffören saktar in och smyger igenom den smala passagen. Jag sitter längst fram i bussen och tänker: Så försiktigt han kör. Hundra meter längre fram stannar han vid en hållplats.

En cyklande man hinner ifatt och skriker in i bussen att chauffören prejat honom vid den smala passagen. Han svär och är mycket upprörd och vänder sig till oss passagerare för att få medhåll. ”Jag ska anmäla dig!” är det sista han skriker in genom bussdörren.

Chauffören är mycket upprörd han också, tycker att han blivit orättvist beskylld. Vi som sitter inne i bussen vet varken ut eller in. Vem har rätt och vem har fel?

Det finns åtminstone tre olika versioner av vad som hände, min, chaufförens och cyklistens. Så länge inget brott har begåtts, kan vi bara konstatera att det är så. Alla ser saken från sitt perspektiv.

Det här är något som vi som lärare ständigt måste förhålla oss till i skolan. Samma saker fäster inte hos alla elever. Vissa förstår precis vad man menar när man förklarar, andra ser ut som frågetecken och fattar ingenting.

Elever kan ibland ha svårt att förstå och hantera att vi är olika. Längtan att höra till är så stor att det upplevs som viktigt att definiera vilka som är inneslutna i gruppen och vilka som inte är det. Det ser vi också bland vuxna på arbetsplatser, även i lärarkollegiet.

Författaren och journalisten Lasse Berg skriver i sin trilogi om människans uppkomst och utveckling att det som sitter som djupast i det mänskliga beteendet är förmågan att samarbeta med andra. Med stöd i forskning från hela världen berättar han metodiskt om hur människan blev människa. Hur vi överlevde och kunde bli så många, just för att vi vet hur man samarbetar. Att denna förmåga har varit till nytta för vårt släktes fortlevnad.

När jag växte upp älskade jag att röra på mig, jag tränade fotboll ett kort tag, volleyboll lite längre och ville gärna vistas vid och i vatten. Helst tills läpparna var blå och övriga i familjen bara ville en enda sak: åka hem.

Men jag var också en bokmal. Jag läste allt jag kom åt. Minns hur jag sträckläste Sagan om ringen under några intensiva sommardygn i tonåren. Aldrig att jag av mina föräldrar fick höra att jag borde sluta sitta med näsan i en bok även om en och annan kompis var orolig för att jag skulle bli asocial av allt bokläsande. Aldrig att lärarna missunnade mig alla fantastiska berättelser eller la pannan i bekymrade veck över att jag satt för mycket stilla. Istället gavs jag förtroendet att hjälpa till i skolbiblioteket med att låna ut böcker. Vilken erkänsla av att det jag höll på med var något bra.

Närvaron och livet

Min far lärde mig en konstnärs blick

Stå still. Se dig omkring

Så många former

Så många nyanser

Så många dofter

Så mycket av allt

Att gråta för

Att njuta av

Närvaron kan uppövas

Närvarons blick

Fördjupar livet

Och nu går bussen

mobilpoesi av Monica Esborn

Mobiltelefonerna däremot, som dagens barn, unga och vi alla vänder vår uppmärksamhet mot, låses in i särskilda skåp vid skoldagens början. Och hämtas ut från desamma vid skoldagens slut. Ändå tror jag varenda lärare vet att det går att använda dem för lärande. I varje fall är det den här bloggens uppgift att utforska de kreativa möjligheterna som står till buds. I varje fall kan inte det mest kreativa vi kan komma på vara att ha dem ständigt inlåsta. Jag tänker att skolan även har en uppgift att visa på nya användningsområden.

Kanske är detta något alla ni andra gör men först för ett par år sedan kom jag på möjligheten att använda mobilen för att skriva dikter. Mobilpoesi. Nu finns en liten samling och det har blivit en vana, när jag väntar på diverse ställen att skriva några rader. De flesta blir ganska korta, dels för att tiden jag har till mitt förfogande ofta är ett mellanrum när jag väntar, dels för att jag inte är så snabb med det lilla tangentbordet. Och det är ju bra!

Frihet

Inom mig finns ett rum som heter frihet

Frihet är nog ändå det jag sökte och tidvis fann

mobilpoesi av Monica Esborn

Som med allt som är kreativt tänkt finns det alltid möjligheter att göra ett litet test, till exempel be eleverna skriva en enda dikt i sin mobil vid ett specifikt tillfälle eller skala upp. Det går att blanda in andra ämnen också såklart. Man kan ju börja som jag gjorde, skriva en dikt när man väntar. Det blir ganska många tillfällen.

För rektor att fundera vidare över:

• Kan ni som personal använda mobilerna för att skriva dikter, som sammanfattar terminen, en höjdpunkt, ett irritationsmoment..

För arbetslaget att fundera vidare på:

• Hur kan mobilpoesi berika undervisningen? Vilka möjligheter ser ni?

De gick den gymnasieutbildning som tydligast har ett kreativt innehåll, där man både enskilt och tillsammans deltar i och skapar i kreativa processer, nämligen estetiska programmet. Hur ser de på den utbildning de fick? Vad tycker de att de fick med sig? Vad gör de nu? I två tidigare blogginlägg har jag intervjuat artisten Simon Ljungman och läkaren Daniela Dahlbäck.

I dagens inlägg intervjuar jag Elias Erlandsson som precis avslutat utbildningen Songwriting for an International Market, sålt en egenproducerad musiksnutt till SVT och startat eget företag.

Intervju med Elias Erlandsson, nybliven egen företagare

Arbetar som: Egen företagare, Elias Erlandsson Production.

– Jag funderade på varför jag skulle starta ett företag men under utbildningen, Songwriting for an International Market, så fick skolan en fråga från Sveriges Television om att skriva musik till en ungdomsserie. Det handlade om musik som en DJ spelar.

Jag nappade på uppdraget och såg färgglad musik framför mig. SVT ville ha min DJ-mix men då behövde jag ha ett företag. Så det blev startpunkten och nu har jag fått sätta mig in i de olika delarna hur man startar och driver ett företag, kollat på filmer om bokföring, pratat med skatteverket. Jag kan inte leva på företaget ännu men har fått in fler uppdrag, musikproduktioner till folk, gigat och annat musikrelaterat. Jag ser det som att jag försörjer mitt intresse med mitt intresse.

Bor: Alingsås

Utbildning: Songwriter Academy of Sweden (2020-2021) i Örnsköldsvik med inriktningen Songwriting for an International Market. Utbildningen är ettårig och på folkhögskolenivå. Innan dess, Estetiska programmet, inriktning musik, på Alströmergymnasiet i Alingsås.

– På utbildningen i Örnsköldsvik, som huserar tillsammans med den mer kända Musikmakarna, har jag fått mycket tid att skriva massor av musik. Under året får skolan också in skarpa uppdrag från branschen, på grund av den kompetens skolan har. Utbildningen var lärorik och har givit många kontakter och nätverk.

Allt har varit digitalt i år, på grund av pandemin. Det har varit sessions med folk från Nashville, Mexico, Asien och vi har prövat på alltifrån att skriva Korea-pop, Japan-pop – K-pop och J-pop – till svenska, country och hip-hop. I utbildningen har vi mött mycket gäster som alla är etablerade producenter och låtskrivare, Ludvig Göransson, Don Diablo och Albin Nedler. Man har tillgång till studion dygnet runt.

Vad tänker du när du hör orden ”kreativ/kreativitet’?

 – Min första, spontana tanke är att kreativitet är att våga gå lite utanför boxen. En bild jag får: Om man blivit inlåst i ett rum och saknar nyckel så är det logiska kanske att försöka leta rätt på nyckeln. Att i det läget vara kreativ är att våga tänka i nya banor, testa andra vägar och våga göra saker på ett nytt sätt.

Är det viktigt med kreativitet?

– Otroligt viktigt! Om vi tar dörrsituationen igen, där man är inlåst, så finns det tillfällen då man behöver hitta på ett sätt att ta sig ut. Kreativiteten, tänker jag, öppnar upp sinnet och det kan vara inom så skilda områden som att skapa en låt eller för den delen, driva ett företag.

Egentligen är det lite sorgligt att ordet kreativ/kreativitet närmast blivit liktydigt med estetiska ämnen, som musik. Jag tror att man kan vara kreativ på väldigt många olika sätt och områden. Att bara låta sin hjärna tänka fritt, att använda sin fantasi.

Jag upplever att jag tänker på ett annat sätt när jag använder min kreativitet. Lite barnsligt – som att hoppa ut genom ett fönster istället för att leta efter den försvunna nyckeln. Men det är lätt att fastna i hur det borde vara, vad som är logiskt.

Du gick ju den gymnasieutbildning som tydligast har ett kreativt innehåll, där man både enskilt och tillsammans deltar i och skapar i kreativa processer. Hur ser du på det idag? Vad tycker du att du fick med dig?

– Jag tror att jag tänker på ett annat sätt, den estetiska utbildning som jag fått egentligen redan från grundskolan då jag gick i en musikklass, har format hur jag tänker idag. Tack vare de estetiska utbildningarna tror jag att jag fattar andra beslut och gör andra vägval än jag annars gjort.

En sak jag tycker att jag särskilt fått med mig är att använda fantasin. Man möter ett hinder, ett problem en vägg och fantasin hjälper dig att lösa det. Det blir extra tydligt i musikskapandet. Ett exempel från utbildningen i Örnsköldsvik: Vi jobbade i studion med ett uppdrag och det råkade sammanfalla med att en snöplog – vars oljud störde vårt arbete – körde utanför. Då fick jag en kreativ tanke: hur kan man använda snöplogens ljud i produktionen? Så istället för att släcka och gå hem – ge upp för problemet – och välja att fortsätta arbetet en annan dag gick jag ut och spelade in ljudet av snöplogen. Plötsligt hade snöplogens störande ljud blivit en bärande del av vår produktion. Där ser jag att förmågan att använda fantasin hjälpte oss att tänka i helt nya banor.

Intervju med gymnasieläraren Karin Burman

Namn: Karin Burman

Bakgrund: Lärare i sång och musik på Alströmergymnasiet i Alingsås sedan 2002 och sångerska. Läser Masterprogram i pedagogik med inriktning aktionsforskning på Göteborgs Universitet.

Vad tänker du när du hör orden ”kreativ/kreativitet’?

Spontant associerar jag orden till skapande, fantasi och nytänkande, att man skapar något estetiskt, till exempel en föreställning. Sedan finns ju en allmän kreativitet som inte behöver resultera i en produkt. Den kreativiteten är snararen en slags attityd som är användbar som lärare, att man är kreativ i sin undervisning och försöker se saker ur nya perspektiv. Att utveckla kreativitet förutsätter en hel del, nyfikenhet och mod till exempel. Att följa regler för mycket kan ha en hämmande effekt: rädsla att göra fel hindrar skapandet. För en del individer kan också prestationen, resultatet som ska betygsättas, bromsa kreativiteten.

Kreativitet har med känslor at göra och kommer ibland ur att man är missnöjd med något och vill lösa något på ett nytt sätt. I de kreativa processer som vi arbetar med på ett estetprogram, är det också tydligt att färdighetsträningen i att sjunga och spela individuellt och tillsammans med andra, är en oerhört viktig del. Det är där eleverna utvecklar en tilltro till den egna förmågan för att kunna ha något att bidra med till den gemensamma grytan – som är föreställningen.

Varför är det viktigt med kreativitet?

Att ha skapat någonting, en koreografi eller en låt till exempel, ger ju såväl glädjer till den som skapar men också glädje för andra.

Kreativt skapande är också ett språk för att uttrycka sig själv och kommunicera med andra. Genom det du skapar ger du en bild av vem du är, eller kanske än viktigare: vem du vill vara, en slags ‘bättre version’ av dig själv. Den kreativa förmågan är också viktig för lärandet för att bli mer involverad i det. Det ska in i kroppen och du bearbetar materialet genom att använda din fantasi.

Du arbetar på det estetiska programmet. Det är det gymnasieprogram som kanske tydligast har ett kreativt innehåll, där man både enskilt och tillsammans deltar i och skapar i kreativa processer. Hur tänker du kring detta? Vad lär sig egentligen eleverna?

Jag har arbetat med att leda elevgrupper genom estetiska processer när vi skapar en föreställning från grunden. För att nämna några saker, de lär sig:

• verbalisera idéer,

• lyssna till andras idéer

• arbeta mot ett gemensamt mål

• peppa varandra

• lösa problem

• hur de kan bidra till helheten

• en kreativ process genom att delta i en

• att skapa gemensam glädje

Det är komplext att skapa i en estetisk process. Det handlar om att jämka idéer och ibland är det svårt att få ihop något som passar alla i gruppen. Men oavsett om de blir nöjda med resultatet eller inte så lär de sig mycket. Kreativitet och improvisation har något gemensamt, tänker jag. Det handlar om att våga utsätta sig och bejaka varandras idéer, pröva och se vad som händer utan att veta vad det kommer landa i.

Hur ser du på arbetet lärare emellan för att utveckla det kreativa arbetet?

Jag tänker att lärarnas kreativa förmåga är viktig för att nå hög kvalitet i undervisningen. Att läraren är nyfiken, intresserad av sitt ämne och har idéer hur undervisningen kan förbättras. Jag tänker också att förmågan att vara flexibel utifrån elevernas erfarenheter och kunskaper är viktig för att motivera elever. Flexibilitet förutsätter kreativitet.

Lärare är varandras resurser såväl för att sporra som för att vara kritisk till ens idéer. En vision jag har är att lärare en del av arbetstiden fick laborera, experimentera och beforska något område tillsammans. En slags verkstad där man kan testa idéer innan man genomför dem med eleverna.

Lärares eget skapande tror jag också är viktigt. På Alströmergymnasiets musikestetprogram har de flesta lärarna dubbel kompetens och är även professionella musiker. Det gynnar eleverna att de har lärare som har egen erfarenhet av kreativt skapande och kreativa processer. Det gör undervisningen mer autentisk.